Barnsjukdomar skulle ungar ha förr

Nu för tiden verkar mässling vara en farsot som är jättefarlig, nästan som digerdöden. Det larmas titt och tätt. Dessutom finns det föräldrar som inte tar den på allvar då man tror att en vaccinering mot den är farligare än själva sjukdomen. Annat var det förr. Då var det naturligt att ungarna hade mässling och andra barnsjukdomar.

När vi 40-talister var små barn för 60-70 år sedan var det enbart naturligt att vi skulle ha alla så kallade barnsjukdomar så att vi slapp dem som äldre. Det var inte bara mässlingen utan även påssjuka, röda hund, vattkoppor, scharlakansfeber m.fl.

Anledningen var att sjukdomsförloppet var mindre allvarligt om man insjuknade som liten än när man var vuxen. Det gick ibland så långt att föräldrar med flit såg till att ens ungar smittades. Man tog med sig de små till en grannfamilj där någon av ungarna hade en pågående barnsjukdom, t.ex. mässlingen.

På den tiden kände man inte till de allvarliga följdsjukdomar, som de här barnsjukdomarna kunde leda till. Och något vaccin fanns inte.

Dubbelt drabbad av mässlingen

Jag är (som alla andra individer) unik i flera avseenden. Ett är att jag har haft mässlingen två gånger. När jag berättar det för en läkare tittar han på mig som om jag vore en idiot och säger "Det är omöjligt. Det går inte". Men han har fel. Så här ligger det till:

Min mamma hade inte mässlingen som barn utan drabbades av sjukdomen i vuxen ålder då hon var 38 år och och höggravid. Dessutom hade hon lunginflammation och var inlagd på Epidemisjukhuset i Örebro. Där och då föddes jag 1946. Dessutom ett par veckor för tidigt.

Eftersom min mamma hade mässlingen föddes jag med sjukdomen. Det medförde att det inte bildades några antikroppar hos mig. Därför kunde jag få mässlingen ytterligare en gång, vilket också skedde några år senare.

När jag berättar den storyn för läkaren håller han tveksamt med mig. Det skulle vara kul att få veta hur många som - jag - har haft mässlingen två gånger.