Vem av de 18 får gå?

Svenska akademien - även kallad "De Aderton" och med rötter från Gustav III - är i blåsväder på grund av den så kallade "kulturprofilens" bravader. Han har inte bara burit sig illa åt mot kvinnor utan även läckt uppgifter om blivande nobelpristagare i litteratur. Han ligger mycket risigt till. Det gör även själva akademien.

Ledamot i akademien blir man på livstid och det sägs att man inte kan avsäga sig ledamotskapet. Två ledamöter har uteblivit från allt med akademien sedan flera år. Den nuvarande ständiga sekreteraren Sara Danius hävdar att det går att utesluta en ledamot. Det lär ha skett en gång och då var det fråga om landsförräderi.

"Kulturprofilen" har nära förbindelser med akademien, varit en hyllad bekantskap och gått som barn i huset hos de aderton. De flesta insatta vet vid det här laget vem det är och vad han heter.

Hans fru sitter i Svenska akademien

Men de flesta medier har inte namngett honom och inte heller berättat hans koppling till akademien.

Han är fransman (född 1946 i Marseille) och är en hyllad fotograf, teaterregissör och konstnärlig ledare för kulturscenen Forum i Stockholm. Han är gift med en poet som är ledamot i Svenska akademin. Det har medierna inte alls berättat. Inte än.

Om det blir räfst och rättarting i akademien tror jag att hans fru ligger illa till. Vem annars skulle ha berättat för honom om blivande litteraturpristagare? Och hur har hon stått ut med honom under alla dessa år? Hon måste ha vetat, men tigit som alla andra som också känt hans dåliga sidor.

Tillägg den 9 december: Igår hade radions P1 på eftermiddagen flera inslag om "kulturprofilen" och namngav honom och hans hustru: Jean Claude Arnault och Katarina Frostenson. Varje gång någon dristat sig till att kritisera Arnault har Frostenson gått i taket, blivit förbannad och försvarat honom. Flera har vittnat om detta.

Tillägg den 10 december: I dagens SvD skriver tidningens kulturchef om samma sak som jag tar upp i detta blogginlägg. Han namnger även den landsförrädare som uteslöts ur akademien, nämligen Gustaf Mauritz Armfelt. Det skedde 1794.