Lägstalöner vanligt i EU:s länder

Av de 28 länderna i EU är det bara sex (Cypern, Danmark, Finland, Italien, Sverige och Österrike) som inte har fastställda minimilöner. I Sverige är lönesättningen en uppgift för arbetsmarknadens parter. Därför har vi inga lagstadgade minimilöner i vårt land.

För att få fler i arbete, framför allt nysvenskar (men även gammelsvenskar utan utbildning), borde ingångslönerna vara lägre. Höga ingångslöner är ett hinder för att  fler ska kunna anställas. Det hävdar i alla fall många i dagens debatt. Jag är beredd att hålla med.

I Tyskland, som nyligen infört minimilön, är den 80 kr i timmen. Vid en månadstimtid på 160 timmar blir det ca 12 800 kr. På Irland är den 70 kr i timmen för den som är 18 år och saknar tidigare yrkeserfarenhet. Det blir ca 11 200 kr i månaden. Irland har även lägstalön för lärlingar. Den är 58 kr i timmen.

I Sverige har ett kommunalanställt 19-årigt vårdbiträde drygt 18 000 kr i månaden och en ung personlig assistent drygt 21 000 kr. Ett ungt butiksbiträde har drýgt 18 700 kr i månadslön. En yngling som jobbar på lager har drygt 20 000 kr. En behörig frisör har 15 000 kr i månaden plus 17,7 % i bonus.

Motståndet mot lägre minimilöner i Sverige är starkt från fackligt håll och från partierna på vänsterkanten. Lägre ingångslöner borde ge fler jobb. För att låga lägstalöner ska funka måste nog bidragen (typ försörjningsstöd/etableringsstöd) vara lägre än lägstalönen. Annars lönar det sig inte att jobba.

Jag tror därför att minimilöner eller låga lägstalöner sitter långt inne. Men man kunde börja med att kolla hur det har funkat i de länder som har sådana löner. Ska man få in unga och utlandsfödda i jobb måste man nog vänstern tänka om och slakta en del av sina heliga kor.

PS. När jag som 22-årig länsstyrelsetjänsteman hade jobbat mitt hela första år (1968) hade jag 1 700 kr i månaden. I dagens penningvärde motsvarar det 13 600 kr. Det finns nog idag ingen heltidsarbetande med gymnasiekompetens som har en så låg helvit lön. Sic!