Integration: Konkreta förslag måste fram

Min fru hävdar att jag har en lättversion av Aspbergers syndrom därför att när jag engagerar mig i något går jag till överdrift. Nu börjar hon bli trött på mina utläggningar vid köksbordet om invandring och integration. Tidigare år har det varit andra ämnen. Du som läser min blogg har nog lagt märke till att jag på senare tid ofta skrivit om invandringsfrågor.

Jag är inte ensam i landet om att prata om invandring och integration. Ledarredaktioner, vanliga journalister och andra förståsigpåare tar ofta upp det ämnet. Liksom större delen av svenska folket mellan skål och vägg.

Jag kan även tänka mig att politiker i de salongsfähiga partierna också pratar invandring men få av dem torgför vad de egentligen tycker. Den offentliga versionen från dem är att vi ska ha öppna hjärtan och utsträckta armar. Allt tal om begränsad invandring är tabu. Den som trots allt gör det får omedelbart på moppe. Vi har två ytterligheter: Miljöpartiet som vill ha en värld utan gränser, dvs. fri invandring, och SD som inte vill ha någon invandring alls. En tredje väg saknas. Troligen kommer den, men det lär dröja.

Men låt oss leka med tanken att begränsa invandringen? Nej, det går inte säger somliga. Sverige är bundet av internationella avtal och andra förpliktelser. Alltså går det inte. Märkligt, tycker jag. Baltikum, Finland. övriga Norden och EU (utom Tyskland) tar emot färre, vissa inga alls, asylsökande från Syrien och andra länder. Är inte dessa länder också bundna av internationella förpliktelser? Tydligen inte.

Varför kommer då så många just till Sverige och Tyskland? Kan det bero på att dessa länder är mer generösa med bostad, mat och bidrag än andra länder. Jag vet inte, men troligen kan det vara så. Då måste i så fall de som söker asyl veta hur det är i olika länder i Europa och väljer därför de som har mest öppna hjärtan (och plånböcker). Eller kan det bero på att de som söker sig till dessa länder redan har många släktingar och vänner som tagit sig dit?

Att många syrier väljer Sverige beror säkert på att vi - till skillnad från övriga Europa - ger dem permanent uppehållstillstånd direkt när de kommit hit. En stor del av invandringen är också anhöriginvandring där Sveriges regler kanske också är mer generösa än de som finns i övriga Europa.

De flesta som tar sig till Sverige anlitar flyktingsmugglare och får betala dyrt för resan hit. En moderat advokat skriver i dagens SvD att det är de låga eller nästan obefintliga straffen i Sverige för flyktingsmuggling som gör att smugglarna siktar in sig på vårt land. Det skulle alltså vara den viktigaste orsaken till att så många asylsökande kommer hit. Men då inställer sig frågan om Tyskland också har liberala lagar för detta brott?

Jag vet inte varför så många asylsökande kommer till Sverige. Jag vet inte heller hur man ska göra om man nu vill begränsa invandringen. Om man nu ska göra det?

Helt klart är att frågan om invandring och integration kommer att finnas kvar på den politiska agendan framöver. Den viktigaste delen i invandringsproblematiken är hur vi ska klara av integrationen, dvs. att få in de som kommer i svenska samhället. Här handlar det om svenskkunskaper, utbildning, bostad och jobb.

Löfvens uppgörelse i december med Alliansen innebär bara att invandringsfrågan skjuts framåt ett tag till och att avståndet till SD finns kvar. De salongsfähiga partierna vill inte begränsa invandringen. Alltså måste man i stället komma med konkreta förslag på hur integrationen ska underlättas. Då måste många heliga kossor slaktas. KD:s utspel om bl.a. tidsbegränsade uppehållstillstånd, lägre etableringsstöd m.m. var bara en glimt i det mörker som döljer alla konkreta förslag på hur vi ska klara integrationen de år som kommer. Jag är säker på att förslag finns men vem vågar lyfta fram dem?

Migrationsverket har förutspått att vi får ta emot en halv miljon asylsökande den kommande fyrårsperioden, dvs. fram till valåret 2018. Alla som kommer får inte stanna, många återvänder så nettoinvandringen blir lägre, men ändå rekordstor.

Jag skulle tro att jag får anledning att återkomma i ämnet här på min blogg.