Hur klarar du en kris?

Europas energi kommer till 80 % utifrån. En stor del är rysk gas. Sveriges energi kommer från två håll: vattenkraften och kärnkraften som svarar för 45 % vardera. Resterande tio procent kommer från kraftvärmeverk (7%) som drivs av biobränsle men delvis även av torv, olja och kol. Vindkraften står för de resterande tre procenten, alltså en liten del.

Vi har alltså bra tillgång till egenproducerad elkraft. Men när det gäller olja, som är viktig för våra transporter, är situationen annorlunda.

Sveriges olja kommer till 42 % från Ryssland. Från källorna i Nordsjön får vi från Norge 25 %, från Danmark 15 % och från Storbritannien 6 %.

Oljan landas i Göteborg, Lysekil och Nynäshamn. Preem äger raffinaderier i Göteborg och Lysekil och står för 80 % av kapaciteten och Nynäs med anläggningar i Göteborg och Nynäshamn svarar för resterande kapacitet (20 %).

Hälften av den olja Sverige importerar förädlas vidare till bensin och diesel som vi exporterar till andra ländeer.

Om Ryssland stryper exporten av olja till oss blir det kämpigt då den svarar för en så stor del av vårt behov. Hindras dessutom sjöfarten till Göteborg, Lysekil och Nynäshamn blir det total katastrof. Vi får ingen olja alls. Efter någon vecka brakar transportväsenet ihop och vi får svälta eftersom livsmedel transporteras via lastbilar till våra butiker.

Varannan tugga vi tar är producerad utomlands. Sveriges egen livsmedelsproduktion täcker bara hälften av vårt behov. Så var inte läget under andra världskriget. Då klarade vi oss bättre än vad vi skulle göra idag. Hindras sjöfarten är det alltså inte bara olja vi kommer att lida brist på, utan även mat.

Under kalla kriget (1945-89) hade vi ett civilt-, psykologiskt och ekonomiskt försvar plus ett militärt dito. Det ekonomiska försvaret hade stora beredskapslager att allt möjligt, bl.a. av olja. Nu finns inget kvar av detta omfattande totalförsvar. I ett skarpt läge ligger vi verkligen illa till. Naiva svenska politiker trodde att vi fått evig fred i Europa när muren och Sovjetunionen kollapsade. Sen kom Putin.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har nyligen gått ut till landets kommuner och bett dem se över beredskapen inför ett ev. krig. Det har väckt uppmärksamhet runt om i världen, typ "Sverige förbereder sig för krig". Men man skjuter inte till några pengar för att kunna rusta sig i detta avseende.

Hur kan jag i egenskap av vanlig medborgare förbereda mig för en eventuellt kris? Krisen behöver nödvändigtvis inte betyda krig. Det kan räcka med ett längre strömavbrott så sitter vi på pottkanten.

Utan el funkar inte vattenförsörjningen. Inte heller mackarnas bensinpumpar. Eller bankomaterna eller ICA:s kassor. Det blir svårt på alla områden som vi idag tar för evigt självklara. Har du dunkar så du kan hämta vatten? Har du kontanter hemma? Har du ett triangiakök och rödsprit så du kan värma tevatten? Sovsäckar? Mat för en vecka?

MSB har tips om vad du bör tänka på redan idag inför en kris. Läs här:  https://www.dinsakerhet.se/olycka-och-kris/forbered-dig-for-olycka-och-kris/din-krisberedskap/

Tillägg måndagen den 19 december: Ovanstående inlägg skrev jag igår. I dagens SvD har journalisten och författaren Johanne Hildebrandt skrivit en kolumn som tar upp samma saker som jag skrev om. Ganska märkligt att vi är inne på samma tema. Och att jag hann före henne! Läs hennes krönika här: http://www.svd.se/hur-kunde-vi-gora-oss-sa-sarbara/om/ledare-kolumnister
PS. Jag tog mejlkontakt med Johanne och hon berättade att hon skrivit sin kolumn i torsdags, men att den publicerades först idag. Så i princip var hon före mig i alla fall. Sic!

Byt försäkringsbolag ofta

När vi 1970 skaffade kåken vi fortfarande bor i tog vi över den husförsäkring förre ägaren hade haft. Vi betalade premien år ut och år in och funderade inte vidare över det. Premien ökade varje år, vilket jag tog med en axelryckning. Allt annat ökade ju också kostnadsmässigt.

Efter många år ryckte jag upp mig och kollade hur mycket en husförsäkring skulle kosta hos ett annat bolag. Det visade sig att premien var mycket lägre så jag bytte bolag. Jag ringde upp kundtjänsten hos mitt gamla bolag och berättade att jag skulle avsluta mitt engagemang hos dem.

Jag berättade att min premie hos dem hade höjts varje år. "Varför ringde du inte och klagade så hade vi sänkt till den gamla premien? Det gör vi alltid när nån hör av sig." Jag kände mig dum; en nyttig idiot.

Så gör tydligen försäkringsbolagen. Höjer lite grann varje år och hoppas att ingen klagar.

Mitt nuvarande bolag höjde min premie för 2015 med nästan 500 spänn, jämfört med året innan. Då kollade jag med ett annat bolag och fick en premie som var en tusenlapp lägre per år. Så nu har jag bytt bolag igen.

Det är skit att man måste hålla på så här.