Skatteverket är en av landets mest uppskattade myndigheter. Det har den blivit tack vare det utvecklingsarbete som gjorts under de femtio år som gått. Ni som är äldre minns hur det var förr: krångliga blanketter, millimeterpetiga taxeringsnämnder, ingen information värd namnet. En majoritet av skattebetalarna behövde hjälp för att deklarera. Antingen av en självkunnig bekant eller av en av de tusentals tillfälliga deklarationsbyråerna. Det fanns nästan 150 självständiga skattemyndigheter och tusentals extraknäckande siffernissar som letade räknefel i blanketterna.
Nu är det gjort med några knapptryckningar på mobilen. Och en enda myndighet. Tänk vilken förändring! Den torde vara unik i svensk myndighetshistoria.
Denna förändring har skett tack vare envisa medarbetare och chefer som stöttat. Men inte alla chefer. Inte heller ansvariga ministrar har velat ha de förändringar som skett. I vissa fall har de varit helt emot, i andra har de fördröjt genomförandet.
Verket har haft en handfull entusiastiska förnyare som trots motstånd ihärdigt drivit på för att få förenklingar och förändringar. Deras idéer har ofta krävt stora utredningsinsatser och resultaten har påverkat tusentals anställda och miljoner skattebetalare.
Annat har skett enbart tack vare att förnyarna jobbat på utan stöd uppifrån och utan ekonomiskt stöd (och tyvärr fått skit av undermåliga och okunniga chefer).
Allt det som skett ledde till att (Riks)Skatteverket flera år i rad hade ställningen som landets mest uppskattade myndighet. Det visade de undersökningar som gjordes då både vanligt folk och företagare frågades ut.
Men under senare år har inte verket legat i topp utan bara i toppskiktet.
Kan det vara så att Skatteverket redan har gjort allt som går att göra när det gäller förenklingar och smarta e-lösningar? Förnyaren Skatteverket har blivit en förvaltande förvaltningsmyndighet som alla andra.
Eller finns det inga innovativa frifräsande och olydiga medarbetare? De är lydiga byråkrater som de flesta andra statsanställda.
Eller är det chefen som är medioker? Ungefär som en majoritet av alla andra generaldirektörer.
Tja, jag vet inte då jag inte känner verket längre. Sannolikt kanske det är en mix av alla tre förklaringarna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar