Ni som läser mina blogginlägg minns säkert att jag brukar gnälla över att en del annonser - oftast dyra helsidor - har svårläst text. Ofta är rubrikerna VERSALA VILKET GÖR DOM mindre lättlästa. Samma sak med svaga texter på mörka tonplattor eller längre texter i kursiv stil eller typsnitt utan hakar eller fötter.
Valkampen började på allvar häromdan när partiernas gräsrotsmedarbetare satte upp valaffischerna. För partierna gäller inte något affischeringsförbud någonstans. Dom kan sätta dom på allmän plats överallt bara dom inte är en trafikfara eller liknande, har jag förstått.
Kreativt och utseendemässigt ser dom ut som vanligt. Retuscheradse bilder på leende partiledare och andra koryféer samt några floskelord som kan passa vilket parti som helst. Budskapen är alltid vad man vill ha gjort men aldrig hur.
Från läsbarhetssynpunkt skiljer dom sig åt markant.
Se här där skillnaden mellan M och S syns tydligt, en med versaler och en med gemener. Vilka tycker du är lättast att läsa på lite avstånd?
Här har sossarnas reklambyrå klantat sig rejält; dels stora bokstäver i negativt, dvs vitt, mot en orolig bakgrund som delvis är ljus vilket gör att texten nästan försvinner, som på de yttre bilderna.
Liberalerna får okej. Gemena bokstäver i negativt på en blå platta.
Den högra affischens budskap syns tydligt, men avsändarbe-teckningen nedtill får icke godkänt.
Dessa två exempel visar att de partier som hade olika utformade affischer kan råka ha gjort rätt delvis ibland.
Sammanfattningsvis så anser jag att sossarna - som kört med negativa versaler överallt och ofta mot en orolig bakgrund - haft de som varit sämst i fråga om läsbarhet.
De har kört genomgående med negativa versalen i allt sitt material, även banderoller, oh-bilder m.m. Det var ju bra i sig. Men ännu bättre om man haft texten läsbar på de produkter där man la den över foton.
Ansvaret vilar på deras byrå men i lika hög grad den som godkänt alstren. Kanske Magda själv?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar