Karl XII blev enväldig kung 1697 när han var 15 år. Våra grannar Danmark-Norge och Sachsen-Polen samt Peter den store i Ryssland trodde han var ett lätt byte. Tre år senare angrep de oss men fick storstryk vid Narva och den unge kungen inledde ett krig som skulle pågå till hans död 1718. Det gick bra till en början men det vände vid Poltava 1709 där han fick stryk av ryssen.
Hans blåklädda armé av stolta krigiska karoliner hade genom indelningsverket skapats av hans far Karl XI. Bönderna fick underhålla soldater som lämnade sina torp och skeppades över till kriget på andra sidan Östersjön.
De hade drillats hemmavid och slog världen med häpnad genom sin gåpåaranda och stridsteknik. Det var något helt nytt och gjorde att karolinerna kunde slå ut en fiende som var fler än dem.
Karl XII krigade ute i Europa och därigenom skonades Sverige från direkta stridshandlingar, något som jag tyckt varit bra gjort av kungen.
Denne enväldige kung var utsedd av Gud, visste bäst och bestämde själv hur kriget skulle föras. Hans officerare och soldater vågade inte tycka annorlunda.
Min något positiva bild av "Kalle Dussin" har helt ändrats efter att jag läst boken "Tyrannens tid" med underrubriken "Om Sverige under Karl XII".
Författaren Magnus Västerbro berättar lättläst, faktaspäckat och intressant om vilket elände folket hemma i Sverige hade när kungen krigade ute i Europa. Det var missväxt, svält och pest.
Ovanpå detta drabbades folket av de återkommande utskrivningarna av soldater. Efter Poltava behövde kungen nya soldater som bönderna tvingades skrapa fram.
Trots att rådet, dvs. regeringen, hemma i Stockholm - med risk att dömas för majestätsbrott - bönar och ber vid flera tillfällen att han ska sluta fred fortsätter han kriga. Fredstrevare från Peter den store avvisar han också.
En grupp bönder utgjorde en rote som skulle leverera en soldat. Det räckte inte. Tre rotar skulle utse ytterligare en soldat till ett tremänningsregemente. Fem rotar till ett femmänningsregemente osv.
Det blev först drängar och bondsöner men även lösdrivare och till slut även bönderna själva som mot sin vilja tvingades bli kanonmat.
För att slippa försvann de till Danmark och Norge eller gömde sig ute i skogen. Självstympning och självmord var vanligt.
År 1716 krävde kungen en ny här. På Öland hade Karin Bengtsdotters man blivit uttagen till soldat men gömt sig när kronobetjänterna kom för att hämta honom.
Karin vägrade berätta var hans fanns. Hon greps och försågs med handfängsel. I ett obevakat ögonblick sprang hon ut, kastade sig i brunnen och drunknade. Självmord.
Anders Persson var en hygglig och gudfruktig bonde i Småland. Hans rote måste leverera två soldater. Det blev lottdragning bland rotens bönder och deras drängar då de inte kunde få fram några män. Några frivilliga fanns inte.
En av de lottade slapp då hans matmor var ensam och inte klarade sitt hemman utan honom. Det blev ny lottning och denna gång föll lotten på Anders Persson.
Han blev förtvivlad då hans hustru skulle bli ensam och inte heller kunde klara gården utan honom. Det hjälpte inte. Anders Persson måste ut i kriget, denna gång mot Norge som då tillhörde Danmark.
Anders blev tokig, slet av sig kläderna, slog sönder fönstren och satte eld på gården. Sedan sköt han sin hustru och sedan sig själv.
Karl XII drog till Norge, trots att svensk militär som rekognoserat avrått honom. Det var för bergigt och otillgängligt. Kungen visste som vanligt bäst och gick med en mindre styrka på tre tusen man över gränsen.
Han förväntade sig (likt Putin i Ukraina) att folket skulle hälsa honom med glädje. Men han möttes inte bara av uniformerade soldater utan även av förbannade bönder som med liar och grepar slog ihjäl hans soldater, som dessutom var dåligt utrustade.
Med svansen mellan benen drog kungen sig tillbaka. Men återkom några år senare.
Och vi vet hur det gick då. Kungen fick en kula (eller en knapp) i skallen när han en kväll i november inspekterade en skyttegrav vid Fredrikstens fästning.
Troligen var det en norsk kula som tog honom. Men med tanke på hur trötta folket, rådet och hans soldater var på kriget så kan det lika gärna ha varit en svensk.
PS. Men gjorde Karl XII inget som var ok? Jo, han införde en förmögenhetsskatt, grundad på självldeklaration samt högertrafik. Båda företeelserna var före sin tid och blev därför kortvariga, Helt galen var han alltså inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar