Vi som bor i Stockholmsområdet är många gånger illa sedda av befolkningen i övriga landet. "Stockholmsjävlar! Nollåttor!" är bara några av skällsorden. Det här är ingen ny företeelse. Min farfar född 1887 flyttade 1910 till Örebro. Han var söderkis och behöll sin stockholmsdialekt hela livet. Hans barn - min far och hans syskon, födda och uppväxta i Örebro - kallades av omgivningen för "dom där stockholmsungarna" trots att dom pratade gnällig närkingska.
Göteborgarna har nog svårast att acceptera Stockholm och stockholmarna. Det är nog lillebrorskomplexet som finns i "Sveriges största småstad" som tar sig formen av den här hatkärleken till huvudstan. I mitt jobb på Skatteverket så kan kamraterna i Göteborg sällan acceptera det som huvudkontoret i Solna hittar på, men som övriga delar av landet accepterar.
En sak som stockholmshatarna runt om i landet glömmer bort - eller inte känner till - är skatteutjämningssystemet. Behövande kommuner har fått ekonomiskt stöd sedan 1917 och grunden till det nuvarande systemet kom till 1966. Under 2008 bidrog Stockholms stad med 1,4 miljarder kr netto till systemet. Det är bara elva kommuner i landet som förlorar på systemet, varav nio finns i Stockholms län. De övriga två finns Skåne.
Under 2009 betalade varje invånare i Danderyd 20 714 kr, i Stockholm 1 891 kr, i Lidingö 11 883 kr, i Sollentuna 3 648 kr i skatteutjämning till övriga landet. Totalt omfattade systemet - inklusive vissa statliga medel - 47,5 miljarder! Men vart går pengarna? Självklart är det många avfolkningskommuner som får pengar för att kunna klara skolan, åldringsvården m.m. (men man har även kunnat bygga flotta kommunhus, simhallar och annat). Det är väl ok.
Men att Malmö förra året fick 3,1 miljarder netto, Göteborg drygt 1,7 miljarder, Örebro nästan 950 miljoner och Helsingborg 772 miljoner har jag svårare att svälja.
6 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar