Vilka hjälpte Sovjet att kartlägga Sverige?

Det här en rysktillverkad karta från 1974 över min hemstad Örebro. Hela Sverige var på detta sätt in i minsta detalj kartlagt med uppgift om strategiskt viktiga byggnader, försvarsanläggningar, broars bärighet, vattendjup i vattendrag m.m. Dessa detaljer - som inte fanns på svenska kartor - måste ha observerats på plats vilket sannolikt krävt hjälp av sovjetvänner i landet.

Sedan 1917 har vi haft ett sovjetvänligt svenskt kommunistiskt parti som hyllade massmördarna och folkförtryckarna Lenin och Stalin.

Partiet bytte namn 1990 till Vänsterpartiet och ledarna för det grät när muren föll i Östtyskland. Samtidigt försökte man göra upp med sitt förflutna kommunistiska arv. Bland annat menade man nu i efterhand att den sovjetiska formen av socialism inte varit den riktiga, den som Marx och Engels förespråkat.

Arvet finns fortfarande kvar

Det finns fortfarande en ovilja hos Vänsterpartiet att granska sin historia och kommunismens brott. Partiet ville 2008 lägga ned "Forum för levande historia" - som skapats för att berätta om nazismens illdåd - när man nu i stället ville satsa på kommunismens brott.

I Vänsterpartiets partiprogram skriver man 2018 att produktions-medlen, dvs. företag, banker m.m. måste tas över av "arbetarna". Går det inte med fredliga (demokratiska) medel så är våldet den sista utvägen. Man skriver också att partiet bildades 1917, alltså inte 1990 när man bytte namn, och man firade 100 år förra året.

Detta luktar kommunism lång väg och tyder definitivt inte på att man skakat av sig sitt förflutna. Tvärtom, tycker jag. Man verkar stolt över det.

Svenska kommunister hjälpte till?

Partiet hyllade Sovjetunionen och gjorde som Kreml sa. Man fick även pengar därifrån och hade täta kontakter med sina broderpartier i forna Östblocket.

När det gäller den sovjetiska kartläggningen av vårt land så är jag övertygad om det var flera svenska kommunister som villigt hjälpte till i det arbetet. Om det skedde med eller utan partiledningens välsignelse ska jag låta vara osagt.

Sossarna visste hela tiden att kommunisterna inte var att lita på. Därför kartlade och  registrerade man i hemlighet dem på arbetsplatser och överallt var i samhället de fanns. Det gjordes av den hemliga organisationen Stay Behinds civila del, även kallad "Den svenska motståndsrörelsen". (Den finns kvar även i dag, däremot lades den hemliga militära delen ned i slutet av 1990-talet.)

Vad vill jag ha sagt?

Sammanfattningsvis, vad vill jag ha sagt: Jo, att Sovjetunionen på 1970-talet hade detaljerade planer för att kunna anfalla och ta över Sverige och att man i det arbetet fått hjälp av medlöpare i landet, sannolikt svenska kommunister?

Sollentuna kommun ska bättra sig, tveksamt?

I somras (15 juni) berättade jag i ett inlägg här på bloggen att jag anmält Sollentuna kommun till JO. Anledningen var att jag aldrig fick svar på ett brev, trots flera påminnelser. Först när jag kopplade in ansvariga politiker fick jag ett svar. Mitt JO-ärende har rullat på och nu har kommunen svarat JO med anledning av min anmälan dit.

I svaret från den ansvariga nämnden (Trafik- och fastighetsnämn-den) håller man med om min redogörelse över alla kontakter jag har haft utan att få svar. Man medger lite halvhjärtat att svarstiden varit för lång och att återkopplingen borde varit bättre.

Kommunens svar är tämligen lamt och intetsägande, tycker jag. Vad ska då kommunen göra för att inte sånt här ska hända igen? Jo, när man framöver har nån form att utbildning för personalen ska man särskilt beakta skyldigheten att svara på frågor från enskilda. Alltså: det kommer inte att hända nånting.

Vad handlade det om?

Mitt ärende handlade om den invasiva blomsterlupinen som börjat sprida sig lite varstans i kommunen. Min fråga var vad kommunen tänker göra för att stoppa utbredningen av den.

I det svar jag så småningom fick berättade man att man skulle lägga in information om blomsterlupinen och andra invasiva arter på kommunens webbplats, Detta skulle göras inför årets sommar och nu skriver vi oktober. Men vad har hänt? Inte ett dugg.

PS. Jag återkommer när JO satt ned foten och meddelat sitt beslut.

En frågvis forskande professor från Lund

För några år sedan gjorde jag ett inlägg här på min blogg som handlade om skolelevers frånvaro, som förr i tiden skrevs in i betygen. Som illustration hade jag en bild på min fars betyg där frånvaron var mycket detaljerad och en bild på ett av mina mer sentida betyg. Häromdan fick jag ett mejl från en forskare som ville använda mina bilder i en kommande liten bok om frånvaro. Men forskaren ställde samtidigt en märklig fråga, kan jag tycka...

Mitt inlägg om frånvaro publicerade jag på bloggen den 12 maj 2011. Du kan gå dit och läsa om du vill. Anledningen till inlägget var att liberalmajoren Björklund hade föreslagit att frånvaro borde skrivas in i skolbetygen, något som jag kommenterade och tyckte var bra. För så gjorde man förr.

Lundaforskaren BE - som hittat mitt blogginlägg - är lärare, docent och assisterande professor. Hon berättar i mejlet att hon skrivit/pratat en hel del om bl.a. frånvaro i skolan. Nu ska hon sammanställa sina forskningsrön i enkel, mindre bok som ska ha lärare m.fl. som målgrupp och då vill hon ha mina betygsbilder som illustrationer i boken.

Vill veta vem jag röstar på

Men samtidigt skriver hon så här:

"För att du skall veta lite var dina bilder hamnar vill jag inledningsvis säga att jag är inte överens med dig ifråga om dina lovord till Björklund, men i ett demokratiskt samhälle är det ju dialogen och kommunikationen som är det viktiga, i syfte att söka sig fram till det bästa argumentet (i mina ögon gärna ”på vetenskaplig grund”). Att jag inte sympatiserar med dina inledande ord i din blogg är ingen big deal i mina ögon…även om jag inte känner dig för övrigt, men du får gärna berätta lite mer om dina sympatier. Jag vill inte arbeta med en SD-sympatisör."

Jag svarade henne att det var helt ok att använda mina bilder. När det gällde hennes fråga om mina sympatier blev mitt svar så här:

"Till sist vill jag svara på din fråga om var mina sympatier ligger. Jag är inte medlem i något politiskt parti eller någon förening med extrema åsikter eller i något religiöst samfund. Jag är inte ens medlem i Svenska kyrkan. Jag fullgör dock min skyldighet och utövar min rättighet och har röstat i samtliga allmänna val och folkomröstningar sedan 1968. Jag kan lugna dig när det gäller SD. Jag sympatiserar inte med nazister, fascister eller kommunister och andra extremister. Var ligger dina sympatier, kan jag då motfråga? För övrigt tror jag att även forskningen och dess resultat påverkas av forskarens grundläggande inställning och politiska sympatier. Så finns det egentligen något som är objektivt?"

En mycket märkligt fråga

Jag tycker hennes fråga om mina sympatier är märklig. Om jag nu hade varit SD-sympatisör (vilket jag inte är) och jag svarat det, hade hon då valt att inte använda mina bilder? 

Av detta kan tolka henne som sympatimässigt vänsterut på den politiska kartan. Rätt eller fel, vet inte. Har ingen susning och hon har heller inte svarat mig. För mig spelar det ingen roll vad hon är.

Hennes aversion mot SD kan jag sympatisera med men jag undrar om hon även vägrar undervisa studenter som är SD-sympatisörer? Pratar hon inte med sina nya grannar i Skåne om de är SD-sympatisörer? Köper hon inte varmkorv hos en korvgubbe med en SD-logga på korvlådan?

Tja, hennes fråga om mina sympatier är märklig. I alla fall i det här sammanhanget om att få nyttja några bilder.

Finns inget som är objektivt

PS. Sista meningen i mitt svar till henne handlar om min uppfattning att det finns knappast något som är totalt till 100 % objektivt. Debattartiklar "på vetenskaplig grund" i olika ämnen är ofta undertecknade av fil.doktorer och professorer som forskat i olika ämnen. Det ger tyngd och en skenbart objektiv nyans åt deras åsikter.

Dessa forskare har givetvis som alla andra (som inte är akademiker) en grundläggande politisk uppfattning, som - vare som de vill eller inte - påverkar deras forskning och vad de rapporterar. Det är ju nämligen väl känt bland forskare att när det inte går som planerat så försöker man på alla sätt hitta vägar för att bekräfta sina teorier.

Tillägg den 24 november 2018: Igår fick jag svar från den forskande professor BK. Hon tackar för mitt svar och vill använda mina bilder. Jag har därför skickat henne kopior på bilderna och hon lovade mig ett signerat exemplar av sin kommande lilla bok. Det tackar jag för! Slutet gott, allting gott.