27 oktober 2019

SvD om hektar och fotbollsplaner

Kvalitetsredaktören hos Svenska Dagbladet har i sin spalt i dagens tidning tagit upp ämnet fotbollsplaner som storleksmått. Den 20 dennes hade jag ett inlägg i samma ämne här på min blogg. 
          Delar av den texten skickade jag via mejl till tidningen. Det ledde till följande text där mitt mej delvis citeras.

Texten på slutet avslöjar att redaktören måste ha läst mitt blogginlägg. Avsnittet om den finska tomteparken var inte med i mitt mejl till honom; det fanns bara på bloggen.

Tyvärr citerar han mig fel. Jag skrev inte att man angav ytan i hektar i artikeln om tomteparken. Den omräkningen gjorde jag i blogginlägget och redaktören tolkar det som att den ytangivelsen fanns i artikel, vilket är fel. 

En struntsak igentligen, men rätt ska vara rätt.






26 oktober 2019

Slocknad reflexledlampa: Batteribyte? Köpa ny?

För att synas ute när det är mörkt har jag reflexer av olika typer. En sort är de där små batteridrivna ledlamporna av fabrikat Asaklitt som bl.a. finns att köpa hos Clas Ohlson. 
De innehåller två små 3-voltsbatterier. Det går att skruva loss en liten platta och ta ut batterierna. Men då krävs en mycket liten stjärnskruvmejsel.




Eftersom jag har en sådan pytteliten skruvmejsel skruvade jag loss plattan och tog ut de två små knappbatterierna på några av dessa små lysande reflexlampor som slutat lysa. Det är dock ett finmekaniskt pyssel att göra det då skruvarna bara är ett par millimeter stora.


          Att köpa två nya sådana ledlampor hos Classe kostar knappt 30 kronor. Att köpa de fyra små 3-volts knappbatterier som krävs för att få två begagnade slocknade lampor att lysa igen kostar dubbelt så mycket. Man får fem små batteriet för knappt 70 kronor.
           Det är alltså billigare att slänga de som slutat fungera ock köpa nya än att byta batterierna. Det känns inte så där fullständigt miljövänligt.
           Men det är dock en fördel med att byta ut batterierna. Nya batterier har längre driftlängd än de som följer med lamporna från början. Så trots allt kanske det lönar sig att byta i stället för att köpa helt nya lampor.
          Bättre för miljön är det nog också. För jag tror ingen plockar ur de uttjänta batterierna innan man slänger de lampor som slocknat i soppåsen.




25 oktober 2019

Två möten denna vecka som båda sket sig

Jag är försiktig och ängslig och litar inte på att allt ska funka som det är tänkt. När jag verbalt råkar ge uttryck för denna (oftast helt onödiga) ängslan eller oro säger mina vänner "F-n, va du ä näggativ!"
        Men ibland finns det fog för mig att inte lita på andra eller för att vara ängslig. Den här veckan har jag råkat ut för två helt olika händelser där det planerade uteblivit.

Jag har - med ett undantag - alltid köpt nya bilar. Det var bara min första bil som var begagnad, dessutom mycket begagnad (en VW-bubbla för en tusenlapp). Därmed är jag en mycket bra kund för bilfirmorna. 

Att jag dessutom servar bilen på märkesverkstan för dyra pengar gör mig definitivt inte sämre som deras kund. Tvärtom!

Nu har jag min andra nya Toyota, köpt hos Europeiska Motor i Rissne där jag varit kund i snart tio år. Jag har ett serviceavtal där jag betalar flera hundra spännn i månaden. Då ingår, förutom service, lånebil m.m., även däckförvaring och dito byte två gånger om året. 

Egentligen är detta ekonomiskt vansinne. Varför inte köpa en begagnad bil med ett par år på nacken, serva bilen på en mindre verkstad, lagra däcken hemma i garaget och byta på egen hand? 

Tja, säg det. Bekvämlighet? Rädsla för att bli lurad vid ett begnatköp? 

När jag i tisdags skulle låta firman i Rissne byta till vinterhjul kom jag dit på rätt tid, lämnade bilen och satt och väntade. När det gått en halvtimme kom kundmottagaren och frågade om jag hade däcken med i min bil. "Nej, jag har dom hos er", svarade jag. 

Efter ytterligare en halvtimme kom han tillbaka och sa att man tyvärr hade missat att hämta hem mina vinterhjul från sin däckförvaring, som låg på en annan plats.

Jag blev givetvis skitförbannad, men behärskade mig. Det var ju inte kundmottagaren fel. "När kan ni fixa det?" undrade jag. "Nästa vecka", blev svaret. "Omöjligt. Då ska jag åka norrut där det finns risk för snö och halka. Jag måste ha däcken på DENNA VECKA!

Nu blev jag ännu mer förbannad, men fortsatt behärskad. Det var ju inte kundmottagarens fel. Efter visst knappande på datorn lyckades han beställa expresshämtning av mina vinterhjul och ordna en ny tid på fredagen (dvs. idag).

Jag sa behärskat med stark emfas i rösten att jag förväntar mig någon form av kompensation. "Vi kan bjuda på däckbytet", svarade han då. 

"Men för helvete" tänkte jag fast sa inte det. "Men du, jag har ju serviceavtal och då ingår däckbyte och däckhotell så det är redan betalt. Ni får fixa nån annan kompensation, varför inte en sån där" sa jag och pekade på en liten ryggsäck med Toyotareklam på. "Ta upp det med din chef och säg att jag är JÄVLIGT FÖRBANNAD!"

Sen tog jag mina bilnycklar, hämtade bilen och for upprörd därifrån.


 Idag på eftermiddan var jag där igen för ett nytt försök att få hjulen bytta. Nu hade man hämtat mina hjul och bytte. Jag fick också en ryggsäck och i den fanns två förpackningar spolarvätska och en kombinerad isskrapa och borste. Detta som kompensation, vilket jag tackade för.

Men jag undrar om jag fått något utan att gnälla och visa min behärskade ilska?

- - - -

Guiden som inte dök upp. Nu vidare till veckans andra händelse då allt sket sig, inte bara för mig utan för ytterligare ett trettiotal veteraner från Skatteverkets huvudkontor. Vår veteranförening hade ordnat och betalat i förväg för ett studiebesök.

Vi hade samlats på Bondegatan på Söder i Stockholm kl. 13.45 för att besöka "Julius hus", en gammal intakt våning från anno dazumal. En guide skulle möta oss kl. 14.00. Vi väntade till ca kl. 14.45. Fortfarande ingen guide, trots kontaktslösa eftersök via mejl och telefon.

Snopna gick vi därifrån.

- - - -

När hotellet inte hade någon bokning. För flera år sen skulle vi bila med kompisar till Alperna för att vandra och jag hade bokat en hotellnatt i Prag för övernattning på vägen dit. Jag betalade resebyrån som bokade hotellet och fick en voucher.

Men innan vi åkte mejlade jag hotellet för att kolla om de hade p-platser. Då fick jag svaret att vi inte hade någon bokning hos dem. Åter till resebyrån som menade att jag nog inte hade skrivit korrekt engelska och att man inte förstått mig.

Jag bet ihop. Resebyrån kollade. Jo, vi hade inte blivit inbokade, trots vouchern. Det var resebyråns underleverantör som missat att boka. Vi fick en ny voucher och ett nytt hotell i Prag. Det funkade.

Tur att jag kollade. Hur kul hade det varit att sent på kvällen komma till Prag och inte ha någon övernattning? Mitt i semestertider.

- - - -

Vad vill jag säga med dessa missar? Jo, det går inte att lita på nån. 😉








20 oktober 2019

Ange även hektar - inte bara fotbollsplaner

När journalister ska förklara för vanligt folk hur stor yta något har använder de nästan alltid fotbollsplaner som måttstock. För mig - som inte är särskilt idrottsintresserad eller dito kunnig - säger det inte särskilt mycket. Däremot är hektar ett mått som jag bättre kan relatera till. Varför inte ange både ock? Eller jämför även med något annat?

I gårdagens svenska dagblad var det en stor artikel om Northvolts blivande batterifabrik i Skellefteå. Man har schaktat bort skog och annat för att göra plats för en jättestor fabrikslokal. Den anges bli lika stor som 100 fotbollsplaner. Och hur stort är det?

Hur stor är en fotbollsplan?

Eftersom jag inte vet hur stor en sådan plan är kollade jag. Det finns inget exakt mått. En fotbollplan kan vara från 45 till 90 meter bred och från 90 till 120 meter lång. Den får dock inte var kvadratisk, dvs. 90 x 90 meter, utan måste ha en rektangulär form.

När det handlar om internationella fotbollsmatcher måste planen alltid ha måtten 64-75 respektive 100-110 meter på bredden respektive längden.

Planmåttet är inte exakt

Att ange en yta i antal planer blir bara ett ungefärligt mått. Räknar man om till hektar blir det från 0,4 till 1,08 hektar eller 0,8 respektive ca 2,2 tunnland. Ett hektar är 10 000 kvadratmeter och ett tunnland är ca 5 000 kvadratmeter. Att måttet heter tunnland, beror på att en tunna utsäde räckte till att beså en så stor ytra.

Eftersom Northvolts anläggning motsvarar 100 fotbollsplaner kan det i hektar vara någonstans mellan 40 och drygt 100 hektar. Det är inte särskilt exakt. Om journalisten menade internationella planer blir hektaren i stället 64 och 83. Det är heller inte särskilt exakt.

Jämför med något annat

Vill man ge läsaren något mer konkret jämförelsealternativ kan man t.ex. ta någon annan känd yta att jämföra med.

När jag för många år sedan beskrev Riksskatteverkets informationskampanj inför deklarationen och presenterade broschyren "Dags att deklarera" använde jag parker i Stockholm och jämförde med..

Till den pappersmassa som krävdes för att göra pappret till broschyren krävdes det X antal träd. De motsvarade ett kalhygge, stort som Kungsträdgården eller en gallringsyta lika stor som Humlegården.

Både ock är bäst

Nu är ju måttet 100 fotbollsplaner bara ett sätt att visa att fabrikslokalen i Skellefteå kommer att bli himla stor. För en normal läsare räcker det. Men för siffernissar, ingenjörer och tekniker (och för mig) som vill att det mesta ska vara exakt räcker det inte.

Måttet "fotbollsplaner" är inte exakt. Det varierar stort. Men då vanligt folk inte vet det så spelar det egentligen ingen roll. Så kära journalister, fortsätt ange antalet planer men ange även ytan i ett fast mått, t.ex. hektar eller kvadratmeter.

Tillägg den 21 oktober

I dagens SvD Näringsliv skriver man om planerna på att bygga en stor "tomtepark" i Rovaniemi i norra Finland (där tomten bor). Man tänker sig bl.a. en kupol som ska täcka ett område som är 25 000 - 30 000 kvm stort. Där ska det alltid vara snö och finnas restauranger, hus m.m. - en by med evig vinter.

Storleksangivelsen är jättebra! Lätt att omvandla till hektar också (2,5 - 3 hektar, alltså som våra åkrar på torpet i Bergslagen. Fullt greppbart för mig).

PS. För att få veta hur stor Northvolts fabrik blir (hektar eller kvadratmeter) så har jag skickat ett mejl och frågat. Återkommer om och när jag får svar. Tillägg den 22 oktober: Idag fick jag svar från Northvolt. När fabriken är färdig 2024/25 blir ytan 500 000 kvadratmeter, dvs. 50 hektar, vilket är ungefär som 100 mindre fotbollsplaner.

19 oktober 2019

Nu är vi svenskfödda bara 80 %

Vi som är födda i Sverige är nu bara åttio procent, dvs. åtta av tio invånare. Vi är totalt 10,3 miljoner invånare och av dessa är två miljoner födda utanför Sverige. Den största gruppen utlandsfödda var länge finländare men nu är det syrier som tagit över förstaplatsen. Att vi har många från andra länder märks överallt. Det har påverkat vårt land och kommer att göra det ännu mer framöver.

Att ha synpunkter som kan uppfattas som kritiska på den invandring som skett de senaste åren ska man akta sig för. Man får lätt epitetet "rasist". 

Det är ett märkligt ord. 

Ordet "ras" har nämligen den här betydelsen:  "Ras är en underart inom en djurart, främst husdjur, som är kännetecknade av vissa gemensamma ärftliga egenskaper. Det betyder också "skred" och i bildlig betydelse "stil, skönhet, kvalitet". Det är meningslöst att tala om ras när det gäller människor då skillnaderna, t.ex. hudfärg och dylikt, är för obetydliga genetiskt sett."

Oavsett hudfärg så är vi människor lika. Men det hindrar inte att vi använt ordet "ras" för att skilja oss åt via färgen. Det har blivit "den vita rasen (kaukasier), "den svarta rasen (n-gr-r)" och "den gula rasen (kineser)". Det har ursprungligen inget att göra med nationalitet.

Ordet "rasist" har numera fått den här betydelsen: "Det är en person som tänker eller handlar som en rashatare, rashetsare, antisemit, nazist, nynazist eller fascist".

Ordet "rasist" har egentligen inget med ras att göra. Men då vi trots allt har delat mänskligheten i en vit, svart och gul ras så är man "rasist" om man hatar t.ex. kineser. Idag är man också rasist om man inte gillar muslimer - och det oavsett vilken hudfärg de har. Eller om man bara har synpunkter på integration och invandring.

Med risk för att betraktas som "rasist" ska jag kommentera att vi nu har 2 000 000 invånare som inte är födda i vårt land. Den ena av dessa två miljoner har kommit hit de senaste tio åren.

Att så många utlandsfödda påverkar vårt land är självklart. De som tycker att vi ska öppna såväl våra gränser som våra hjärtan ser inget negativt med den stora andelen utlandsfödda. "Vi har ju plats. Vi är ju ett rikt land, Vi behöver folk i vården".

När Reinfelt fällde sin bevingade ord om öppnade hjärtan borde han ha tillagt "Öppna även era plånböcker". Den massiva invandring som Sverige drabbats av kostar nämligen mycket pengar. Det handlar om många, många miljarder.  Inte bara idag utan även kommande år.

Redan nu har flera kommuner aviserat skattehöjningar nästa år. En anledning de lyfter fram är att staten inte längre försörjer de utlandsfödda som kom hit 2015-16. Kommunerna får ta över och utgifterna för försörjningsstödet ökar drastiskt.

Vi har varken bostäder eller jobb till dem. Påfrestningarna på vår välfärd ökar. Våra sociala välfärds- och bidragssystem är inte konstruerade för att klara av en så stor mängd främmande människor.

Ensamkommande unga (under 18 år) som uppger att de förlorat en eller två föräldrar får svensk efterlevandepension, dessutom retroaktivt. De som nått pensionsåldern eller som är sjuka får del av svenska pensions- och sjukvårdsförmåner utan att ha betalat en krona i skatt.

Andelen utlandsfödda är i majoritet i brottsstatistiken och vänsternissarna hos Brottsförebyggande rådet (BRÅ) slår knut på sig själva för att hitta bortförklaringar.

Det är kris i rättsväsendet. Polisen måste förstärkas med tusentals medarbetare. Domstolarna knäar, liksom även Kriminalvården vars fängelser är överbelagda och inte kan ta emot fler "klienter". Två i varje cell och fotbojor är nödutvägar som redan är en realitet. Att hyra fängelser utomlands har diskuterats.

Det finns skolor som i stort sett bara har utlandsfödda elever. En stor del av dem lär sig inte tillräckligt och får inte behörighet till gymnasiet.

De som ännu inte blivit svenska medborgare och begår grova brott får stanna om de kan råka illa ut i landet de ska utvisas till.

Efter nio år i Sverige är det fortfarande hälften som inte har något jobb utan fortsätter att leva på bidrag, sannolikt tills de får svensk pension i stället.

De kriminella gängen som skjuter ihjäl varandra, kastar granater och spränger lite överallt består till största delen av utlandsfödda eller sådan som har utlandsfödda föräldrar.

Det finns utlandsfödda som varit här i decennier men som fortfarande inte kan svenska.

Redan 2015 blev antalet män i Sverige fler än antalet kvinnor. Det är fler män än kvinnor som är utlandsfödda. Det är fler ensamkommande unga män än dito kvinnor. Det skapar också problem och fler våldsbrott som t.ex. gruppvåldtäkter.

Ja, listan över allt negativt som den stora invandringen fört med sig kan säkert göra ännu längre.

Det förekommer många olika uppgifter och fakta om invandringen, men kan man lita på dem? Det som våra politiker av olika kulör säger är det korrekt? Det som våra vetenskapsmän och myndigheter tar fram, är det korrekt?

Analys och tolkning av fakta påverkas alltid av den som torgför det. En professor som är vänstervriden och anser att vi ska ha öppna gränser, är han/hon objektiv? En myndighetschef som är högervriden och vill begränsa invandringen, är han/hon objektiv? (Lägg märke till att jag inte använder nyordet "hen". Jag gillar det inte.)

Men finns det inget positivt med den stora andelen utlandsfödda! Jo, det gör det säkert. Var tredje läkare lär vara utlandsfödd. Av de som jobbar i lång- och äldrevården är nästan 17 % utlandsfödda, alltså ungefär lika stor andel som de är av hela befolkningen.

Flera invandrare har blivit "svenskar", försörjer sig, betalar skatt och ligger inte samhället till last. De är dock inte i majoritet.

Nu ska ju våra politiker försöka enas om hur invandringen och integrationen ska gå till framöver. Jag tvivlar på att man kan komma överens. Det gick ju inte ens när det gällde krafttagen mot de kriminella gängen. Så här tycker jag:

  •  Begränsa invandringen. Det sägs ju alltid att det inte går då vi skrivit på olika internationella konventioner. Men kan våra grannländer tillåta lägre invandring så borde även vi kunna göra det.
  •  Ändra vårt sociala skyddsnät. Det är inte rimligt att en pensionär som jobbat i Sverige hela livet och betalat skatt och en nyanländ utlandsfödd som inte betalat ett öre i skatt har samma förmåner.
  •  Kunskapskrav för medborgarskap. Den som vill bli svensk medborgare ska kunna tala, läsa och skriva begriplig svenska samt ha grundläggande kunskaper om det svenska samhället. (På 1960-talet var svenska ett krav för medborgarskap. Varför och när det togs bort, vet jag inte.)
  •  Skapa fler enkla jobb. En stor del av de utlandsfödda är analfabeter eller har bristfällig utbildning. De kan inte ta kvalificerade jobb.
  •  Låt de etablerade stanna. Den som - trots avsaknad av asylskäl - rotad sig här, har jobb och bostad och inte ligger samhället till last och inte begått brott ska självklart få stanna.
  •  Begränsa anhöriginvandringen. De släktingar som kommer hit måste kunna försörja sig själva.
  •  Arbetskraftsinvandring bara för vissa.  Vi behöver inte fler analfabeter som kommer hit som arbetskraftsinvandrare för att jobba som städare eller diskplockare. Däremot behöver vi ingenjörer och it-nissar.
Usch, så jag låter. Ok, är jag rasist nu? Eller sverigedemokrat? Nä, Sverige har redan tagit sitt stora ansvar och nu måste vi strama åt och ta hand om de som redan kommit hit. Det kommer att kräva mycket och ska vi ha kvar en hyfsad välfärd åt alla så kan vi inte bli fler utlandsfödda.

Görs inga rejäla förändringar får SD fler sympatisörer för varje mätning som görs. Jag blir inte förvånad om SD i valet 2022 blir största parti. Nu ligger man hack häl på sossarna och bara några få procent skiljer. 

Erdogan i Turkiet kan göra allvar av sitt hot att släppa iväg 3,6 miljoner flyktingar till Europa, varav säkert flera hundratusen tas emot med öppna armar i Sverige. Hur mycket måste skatterna höjas för att klara av detta? Hur mycket sämre blir den samlade välfärden för oss som bott här sedan vi föddes? Hur många fler laglösa förortsområden får vi?

I ett sådant läge kommer SD säkert att att få egen majoritet vid valet 2026. Kan du tänka dig herr Åkesson som statsminister? Och vilket Sverige får vi då?
















3 oktober 2019

Veteranplan - som jag varit inne i - störtat i USA

Smoke filled the sky after the WWII-era plane crashed near Bradley International Airport in Connecticut on Wednesday.
För fem år sedan var jag i Florida. Där fick jag chansen att bese några veteranplan från andra världskriget. Det var bl.a. en B-17 Flygande fästning, som störtade i går vid Bradley International Airport i Connecticut i USA.  Av besättning och passagerare omkom sju samt dessutom skadades sex personer, varav två på marken. (Foto: Antonio Arreguin, The Boston Globe)

De gamla flygande veteranplanen från 1940-talet tillhör Collings Foundation, som flyger runt med dem i USA. De gör uppvisningar och tar mot betalning även ombord passagerare som får känna historiens vingslag under en halvtimmes flygning.


När jag 2014 var i Naples, Florida besökte jag det gamla arméflygfältet som var byggt 1942 för utbildning av piloter. Just då var Collings Foundation där med sina plan.

Den B-17 som nu störtat klev jag ombord på och klättrade runt i och besökte såväl cockpit som kulsprutetornen. Men jag flög inte med det. Se bilden.

I stället tog jag en tur med det andra gamla bombplanet, en B-24 Liberator som är det enda kvarvarande - av de 18 000 som tillverkades under kriget - som fortfarande kan flyga. Se nedan.


Med på turen var bl.a. en äldre herre som berättade att han i 19-årsåldern hade flugit en Liberator över Tyskland i krigets slutskede.

Det är bra att det finns några flygande plan kvar från den här tiden. Det är en stor förlust att just den här Flygande fästningen blev skrot.

Och en tragedi för de omkomna och deras nära och kära.

1 oktober 2019

Nya metoder för självstudier kommer ständigt

I dagens tidning läser jag att man snart kan skräddarsy utbildning och anpassa den för varje individ med hjälp av artificiell intelligens. I dag är bara tre procent av all utbildning i världen digital men man räknar med att den kommer att öka. Med individanpassad digital utbildning kan man täcka till de kunskapsgap som individen har.

Vi som gick i folkskolan på 1950-talet hade bara katederunder-visning. Läraren mässade, man hade hemläxor som förhördes dan därpå och skriftliga prov. De sistnämnda var i stort sett den enda grunden för betygen, som var skriftliga från första klass.

Varje lördag skulle man kunna en psalmvers utantill (Ja, man gick i skolan även på lördagen, som även var arbetsdag, men bara halv). Man fick stryk om man var vänsterhänt, man fick anmärkningar om man var busig (och kanske hade ADH?), man fick sitta still, vara tyst och räcka upp handen om man ville något, t.ex. svara på lärarens fråga.

Mössan/kepsen hängde man på en krok i korridoren. Mobiltelefon fanns inte ens i sinnevärlden. I stället bytte man bokmärken eller bilder på filmskåde- eller fotbollsspelare. Man spelade kula och fotboll som man organiserade på egen hand. Och mamma var alltid hemma.

Ja, det var andra tider då det. Nu är allt helt annorlunda.

För att återgå till sättet att undervisa så har det hänt mycket sedan dess. Nu verkar läraren bara vare en resurs som delar ut obegripliga uppgifter och som man kan fråga till råds. Nu arbetar man i grupp och letar själv fram fakta och kunskaper. (Min uppfattning om dagens grundskola - rätt eller fel?)

Sånt som betyg, disciplin och läxor är inte längre prio ett. Men så ligger Sverige dåligt till vid internationella jämförelser. Finlands resultat är bättre. Där har läraren kvar sin status med kunskapsöverföring, läxor, disciplin m.m.

Det kanske inte var sämre förr?

Att låta elever lära sig allt möjligt utan hjälp av lärare är inget nytt. Det är bara metoderna som har ändrats i takt med den tekniska utvecklingen.

Självstudier via Hermods kursböcker, språkinlärning vid Linguaphones grammofonrullar/skivor fanns redan i början av 1900-talet, alltså för snart 120 år sedan.

När jag gjorde lumpen som malaj 1966 vid I 3 i Örebro blev jag (efter frivillig ansökan) förflyttad till K 1 i Stockholm. Där skulle jag utbildas i något som hette "programmerade utbildning". Det var helt nytt och okänt för de flesta.

Vi var en grupp malajer med höga studentbetyg från hela landet som först skulle testas under några veckor, en slags tävling oss emellan, för att se om vi passade. Jag hoppade av och återvände till Örebro och min blivande fru.

Den programmerade utbildningen gick ut på att göra häften som steg för steg förklarade hur man skulle utföra t.ex. isärtagning, rengöring och hopsättning av en k-pist. Det var ett helt lärarlöst material för självstudier.

Vi gjorde även ett häfte där man lärde sig korrekturtecken. Det tog jag med mig och använde under flera år på Skatteverket och lärde ut hur man korrekturläser en text och markerar ändringar.

Jag kan intyga att den programmerade undervisningen fungerade. Nu används den metoden inte alls.

När jag jobbade på Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden 1969 så var min uppgift bl.a. att ta fram original till de utbildningshäften, som användes tillsammans med intalade tonband. Den utbildningsmetoden kallades "tonbandskurs".

Eleven fick med häftet framför sig via bandspelare och hörlurar lyssna till en inpratad och pedagogiskt utformad text och samtidigt läsa och följa med i ett tryckt häfte. På det sättet utbildades personal i konsten att registrera data på magnetband, föra olika kyrkoböcker eller att sköta en kuverteringsmaskin m.m.

Även den metoden fungerade men används inte heller längre.

När Skatteverket utbildade tusentals personer i taxeringsnämnderna i konsten att granska deklarationer eller att förrätta allmänna val användes också självstudiematerial.

De blivande skattetjänstemännen fick en stor bunt med övningsdeklarationer som de med hjälp av befintlig skattelitteratur fick granska och rätta för egen maskin. Att det lärt sig något kollades med skriftligt prov.

Även den här metoden fungerade, men används inte heller längre.

Att lära sig nytt med hjälp av dator och artificiell intelligens kommer säkert också att fungera och sedan ersättas av något helt annat.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...