Provinsialismen lever vidare

För femtio år sedan bestod skatteförvaltningen av mer än 120 myndigheter med egna chefer, egna budgetar m.m. Och man gjorde lite som man ville ute i landet, både vad gäller juridiken - reglerna tolkades olika - och administrationen.

För många år sedan besökte jag en fögderichef i Mellansverige för att göra reportage. Han visade mig en ca en meter hög trave med dokument i hörnet av sitt tjänsterum. "Där ligger allt som ni på Riksskatteverket skickat ut", sa han illmarigt leende och gjorde en gest mot hörnet. En del kuvert var inte ens öppnade. Han klarade tydligen sitt fögderi galant utan alla påbud som kom från centralt håll.

Nu är skatteförvaltningen bara en myndighet. Men trots det så vill man lite varstans göra på sitt eget sätt. En region som alltid har utmärkt sig är västra regionen med Göteborg i spetsen. De goa gubbarna och gummorna på Sveriges framsida har alltid haft svårt att acceptera påbuden från Riksskatteverket respektive huvudkontoret i Solna.

När Anitra Steen var chef var det ett år knas med den överskjutande skatten - eller om det var kvarskatten. Jag minns inte detaljerna, men enkelt uttryckt så fanns det två alternativ: Alternativ A var det juridiskt korrekta och det som Anitra gav besked om skulle följas; alternativ B var inte juridiskt korrekt, men förmånligare för skattebetalarna.

Hela landets skatteförvaltning accepterade ledningens beslut, dvs. alternativ A - utom Göteborg som ville plocka poäng hos skattebetalarna och körde med alternativ B. En annan gång på den tid vi hade två årliga deklarationsblanketter, en gul och en grön, ville göteborgarna ha en egen blankett dessutom. Det var snudd på att de hade fått det.

För några år sedan var alla skatteinformatörer samlade till överläggningar på en kursherrgård utanför Stockholm. Jag pratade en eftermiddag om vikten av enhetligt utseende på våra trycksaker, om våra husteckensnitt och annat gemensamt. Budskapet var glasklart: Hitta inte på något eget utan följ de få riktlinjer om grafisk form som finns. När jag pratat klart räckte en göteborgare upp handen och sa: "Men jag tycker det är bättre om man kan göra som man vill och sätta lite personlig touch på sina oh-bilder och trycksaker!" Alla andra hade fattat budskapet utom han.

För några veckor sedan var det en skattebetalare som hörde av sig till verket. Han hade fått en blankett som han tyckte hade ett märkligt utseende för den var gjord med teckensnittet Comic Sans. Det visade sig vara ett hemmagjort dokument som tillverkats i västra regionen. Att verket sedan 30 år tillbaka har andra teckensnitt som ska användas bryr man sig fortfarande inte om.

Stockholmshatare finns det lite varstans i landet. Men att Storstockholm lämnar massor med miljarder i skatteutjämning till övriga landet - bl.a. till Göteborg - tar man för givet, trots att det är dyrare att bo och leva i Stockholm.

Stockholms län har 20 procent av landets befolkning, 30 procent av inkomsterna och betalar 40 procent av skatten i landet!

PS. Jag är inte stockholmare. Jag är gnällnärking från början och nu sollentunabo.