När kommer Skatteverket att visa reklamfilm igen?

Nu ska man göra en ny Åssa-Nisse-film med Kjell Bergqvist som Åsa-Nisse. De gamla Åsa-Nisse-filmerna spelades inte alls in i Småland eller någon annanstans söderut i landet utan i Täby, norr om Stockholm.

Det var även i Täby som dåvarande Riksskatteverket och dess föregångare spelade in sina reklamfilmer på 1960- och 1970-talen. Filmerna gjordes då av ett företag som hette Husmorsfilmer AB. Deras kontor, ateljéer och studio låg i Täby.

Husmorsfilmer var en företeelse som alla husmödrar och barn på 1950-talet var väl förtrogna med. Det var innan TV:n fanns och reklamfilmer kunde bara visas som förspel på bio. Men en husmorsfilm var en "långfilm" som gick på eftermiddagen på biograferna runt om i landet. Det var gratis inträde. Filmen bestod av massor med reklamfilmer, bl.a. för Nils Johans olika hushållsprodukter, tvättmedel och annat. Reklamfilmerna varvades med Walt Disneys kortfilmer med Kalle Anka, Musse Pigg och de övriga figurerna. Målgruppen var given: hemmafruar och deras barn.

På Husmorsfilmer AB var det ägarens son Mats Davidsson samt Gösta Sturmark (med ett förflutet från Radio Nord), som svarade för produktionen av verkets reklamfilmer. De visades från början mellan programmen i statstelevisionens enda kanal. Dåvarande utbildnings- och informationschefen Nisse Birkeby travade helt enkelt upp till TV:s sändningsledare och lämnade över filmerna och bad att få dem visade. Riksskatteverket var en flitig producent av samhällsinformation via reklamfilm och vann även pris på den här tiden.

Det här sättet att få samhällsinformation visad i TV var förstås alldeles för enkelt. Byråkraterna i TV-huset uppfann i stället "Anslagstavlan", som finns kvar än i dag. Att få en film visad på "Anslagstavlan" är fortfarande omgärdat av en hel del byråkrati och sysselsätter ett par personer hos statstelevisionen, förhoppningsvis inte på heltid.

Husmorsfilmerna försvann och i stället fick Centralfilm AB vid Lidingöbro med Kaj Pergament som producent ta över rollen som filmleverantör till Riksskatteverket. Sedan blev det en lång rad av reklambyråer och filmproducenter som gjorde verkets filmer. bl.a. Ulf Brunnberg, som gjorde reklamfilm vid sidan av skådespelandet. Det gick enkelt att hitta producenter, för dagens krångliga upphandlingsregler fanns inte ens i sinnevärlden på den här tiden.

Senast Skatteverket gjorde reklamfilm var i början av detta sekel. Då var det de omskrivna svartjobbsfilmerna samt reklamfilmerna om e-legitimation, som spelades in i Tallinn med Johan Wahlström i huvudrollen. Nu är ju verkets ekonomi körd i botten och några pengar till någonting verkar inte finnas längre. Extra information till allmänheten - utöver webbplats och blankettutskick - är bortprioriterat.

Det ska bli intressant att se om och när verket producerar och visar en reklamfilm igen.