Varje dag är en gåva

I dag fick jag veta att min tidigare medarbetare Tor Niklasson gått bort efter en kort tids sjukdom. Han hade drabbats av cancer i tjocktarmen, som spridit sig till levern. Han blev inte ens 50 år.

Jag anställde Tor och var hans chef i flera år. De senaste fem åren har jag inte varit hans chef och inte haft så mycket kontakt med honom. Men när jag anställde medarbetare lät jag dem intervjua mig och skriva ut intervjun. På det sättet kunde jag se om de kunde intervjua och skriva journalistiskt. De fick ställa vilka frågor de ville till mig och fick veta en del om mig, som eventuellt skulle bli deras chef.

Tor fick också intervjua mig. När jag sedan läste hans utskrift blev jag imponerad. Han hade inte "smörat" för mig utan skrivit en neutral, bitvis lite kritisk artikel. Det imponerade på mig och bidrog till att jag anställde honom. Det visade att han hade integritet.

Jag lärde aldrig känna Tor riktigt. Han höll på sig och det var inte lätt att komma honom nära. I jobbet var han duktig, kreativ och noggrann och sa aldrig ett ont ord om någon. Han var en bra kamrat och omtyckt av alla. Vi som fick förmånen att jobba tillsammans med honom saknar honom. Att ryckas bort så här snabbt som Tor - för några veckor sedan jobbade han, nu är han borta - är dramatiskt och overkligt. För oss andra går livet vidare.

Det är mycket som vi tar som självklart och vi sätter nog inte värde på den normala, vardagliga lunken. Att få vakna varje morgon utan smärta är en ynnest som vi tar för given. Varje dag är en gåva. Det gäller att ta vara på den.