Mina ledningsproblem fortsätter

Vi är ju utan vatten, avlopp och el. Det kan dröja minst en månad innan byggarna gör en ny rörgrav för elkabeln åt mig. Tills dess måste jag ha en provisorisk elkabel till kåken. Därför besökte jag kommunens elbolag.

En trevlig kille tog emot mig, noterade allt han behövde. "Visst, det kan vi ordna men först måste vi ha en blankett ifylld av dig och av den elektriker som satte upp ditt nya mätarskåp på fasaden", sa han. Alltså blev det att jaga elektrikern igen. Ni vet hur svårt det kan vara att få fatt i sin hantverkare. Men ok, det lyckades. Han skulle fylla i sin del av blanketten och skicka den till mig.

Först när elbolaget fått den ifyllda blanketten kan dom ordna en provisorisk elkabel åt mig. "Nästa vecka är kortvecka och då går det nog inte", förklarade killen på elbolaget.

Elkabeln ska träs in i ett hårt plaströr som elbolaget tillhandahåller. Men man måste hämta röret själv. "Kan ni inte ta med plaströren när ni kommer med den provisoriska kabeln", undrade jag. "Nä, det går inte", blev svaret. "Men har du aldrig hört ordet service", försökte jag. Nix, det hjälpte inte. Kommunens elbolag har sina regler och regler är till för att följas. (Jag som trodde att regler var som hårt bröd, till för att brytas.) Jag har lärt mig att inte i onödan och för prestigens skull reta upp hantverkare och tjänstemän man måste hålla sig väl med så jag teg. Sa inget mer.

Eftersom jag har en telefonledning som går i luften - från en stolpe vid tomtgränsen och till skorstenen - tänkte jag få telefonledningen ned i samma ledningsgrav som elkabeln. Byggkillarna sa att Telia tillhandahåller plaströr gratis för telefonledning i marken och kör dessutom ut dem. Så därför ringde jag Telia. Satt i telefonkö. Var nummer 22 med en väntetid på 20 minuter.

Väl framme fick jag veta att Telia inte längre har hand om ledningarna. Det är ett annat företag som har det. Det heter Skanova. Nu blev det ny telefonkö i cirka 20 minuter till. När jag var nummer ett i kön började det tuta upptaget och sedan bröts samtalet. Jag blev inte upprörd. Jag har lärt mig att ta det lugnt.

Åter till fruns syster där vi bor tillfälligt lånade jag datorn och hittade Skanovas webbplats för att försöka skicka ett mejl. Men de vill tydligen inte ha mejl för det fanns ingen mejladress. Däremot hittade jag deras postadress så nu har jag skickat ett pappersbrev till dem. Det ska bli intressant att se om och när man hör av sig till mig. (TILLÄGG: I dag, måndag den 10 maj kl. 8:00, ringde telefonen. Det var en trevlig man från Skanova. Han berättade att man fått mitt brev och att man sedan tre år tillbaka slutat att hålla med plaströr för teleledningar i marken. Så var det med det, alltså.)

Men mina problem är lätta som en fjärt. Det finns värre saker. Jag har i dagarna fått veta att två f.d. arbetskamrater, båda yngre än jag, har drabbats av elakartad cancer, den ene i prostatan och den andre i tjocktarmen med metastaser i levern.

Jag ska nog inte klaga.