De flesta i vår generation (40-talisterna) som nu är mor- eller farföräldrar (eller både och) är flitiga barnhämtare på dagis och fritids. Dagens unga föräldrageneration skulle inte klara sig utan oss; i alla fall skulle deras vardagsliv vara mer komplicerat om inte den äldre generationen ställde upp. Någon har sagt att det är "lika så gott att slita ut en generation i taget".
Personalen på dagis vet mycket väl vilka ungar som har mor- eller farföräldrar tillgängliga som hämtare och vaktare. Jag skulle tro att diskussionen går så här på dagis: -Vilka ungar ska vi få hämtade tidigare i dag? -Vi försöker bli av med Folke eller Ester och kanske några till. Vi ringer och säger att dom har feber.
Sagt och gjort. Dagispersonalen vill inte fuska utan tar fram sin vanliga termometer som stadigt är inställd på 38,1 grader och kollar tempen i baken på ungarna i fråga. Sen ringer de med gott samvete ungarnas mamma eller pappa och berättar att ungen är lite hängig och har 38,1 i feber.
Föräldern ringer mor- eller farmor som givetvis skyndar till dagis och hämtar ungen. Den sjuka ungen är hur pigg som helst och gör mor-/farmor (och även mor-/farfar, som också blir indragen) helt utmattad när kvällen är kommen.
Detta är givetvis helt falskt, men fan vet...?
30 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar