Skattechef: "Låt bli att kolla kompisens lön!"

Förr i tiden - för sisådär 30-40 år sedan - hade statliga tjänstemän lönegrader och reglerad befordringsgång. Om du t.ex. hade lönegrad A 13 så var lönen X kr i månaden. Det visste alla. Löneuppgifterna var offentliga.

Titeln följde lönegraden. Så därigenom ökades t.ex. antalet byrådirektörer varje år i takt med att lönerna steg. Detta tog kvällstidningarna som mått på att byråkratin hade ökat. "I år har X-verket fått 250 nya byrådirektörer" kunde man skriva, trots att antalet anställda var oförändrat. Detta tolkades negativt för statsförvaltningen.

Detta ledde till ändringar och att titeln inte alltid följde lönegraden. På min tid var det en byrådirektör som fick högre lön och högre lönegrad men titeln "sänktes" till förste byråsekreterare. Han avstod från lönehöjningen för att få behålla sin "högre" titel byrådirektör.

Uppgifterna om statstjänstemäns löner är fortfarande offentliga. Förr i tiden anslogs resultatet av löneförhandlingarna på myndigheternas anslagstavlor. Alla visste vad alla hade i lön. Det var inget konstigt med det.

Men det stela lönegradssystemet började så smått att luckras upp. Riktigt behövliga medarbetare kunde kontraktsanställas och på det sättet få en högre lön och lönegrad. När inte det räckte för att behålla medarbetare som var attraktiva för andra arbetsgivare infördes något som kallades marknadslönetillägg (MLT). Det var ett extra kronpåslag på grundlönen. På Skatteverket var det främst it-experter, revisorer och vissa jurister som kom i åtnjutande av MLT. Administrativ personal, b.la. sådana som jag, kunde bara drömma om MLT.

Nu är lönesättningen fri inom statsförvaltningen. Lönegrader och lönetillägg har dagens medarbetare aldrig hört talas om. Fortfarande är lönerna offentliga men personalfolket försöker mörka uppgifterna så mycket man kan och nu hängs inte resultaten av löneförhandlingarna ut på anslagstavlorna. Men den som vill kan lätt få del av dem, bl.a. via facket.

Detta vill en skattechef i Malmö få stopp på. Han har internt gått ut och uppmanat medarbetarna att inte forska efter kompisarnas löner - en uppgift som är nyttig inför medarbetarens lönesamtal med närmaste chefen. Han anser det lika integritetskränkande som att fråga om folks sexliv, deras ev. barnlöshet och liknande. Både facket och medarbetare runt i landet blev upprörda, eftersom uppgifterna är offentliga enligt tryckfrihetsförordningen och alltså är en av våra grundläggande rättigheter.

Nä, om man som chef  försöker inskränka offentlighetsprincipen får man smisk på fingrarna. Det är ungefär lika fult som att efterforska vem som läckt uppgifter till en tidning, något som dessutom är direkt straffbart.