I dag var jag och frun på ett välkomst- och introduktionsmöte för nyblivna medlemmar i Sveriges pensionärsförbund (SPF). Det var ett 20-tal gubbar och gummor där. Vi kände oss först alls inte hemma i sällskapet. Märkligt, för många var nog i samma ålder som vi. Trots att jag är pensionär så upplever jag mig ännu inte som en sådan. Jag är ju så ung... (dvs. barnslig).
Vår lokala SPF-förening är mycket livaktig. Det är resor, friluftsaktiviteter, studiebesök, föredrag, studiecirklar och gud vet vad. Minst en aktivitet varje vecka. Ovanpå detta så finns även RSV-Veteranerna som ordnar aktiviteter. Sedan är det allt annat jag måste göra hemma och på torpet.
Pensionärslivet börjar bli stressigt. Hur ska jag hinna med allt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar