Krig för även med sig uppfinningar. En uppfinning som kom under Första världskriget är armbandsuret. Tidigare fanns bara fickur för herrarna och sådana var ju opraktiska i Flanderns skyttegravs-elände. Då kom någon på att fästa ett armband vid uret.
Jag har ett armbandsur som började sacka efter riktigt ordentligt. Eftersom jag - trots åldern - faktiskt inte är helt omodern så var uret batteridrivet. Jag uppsökte därför närmaste klockbutik som i mitt fall är Ur & Penn i Stinsens köpcenter i Häggvik norr om Stockholm.
Den trevliga tjejen i butiken kollade först mitt batteri. "Det är inget fel på batteriet", sa hon. "Det är nog klockan som är slut och som har gjort sitt". Opsan, tänkte jag. Har jag haft den här klockan så länge (säkert bara 25 år..). "Jaha, då får jag väl klara mig med min reservklocka", sa jag och visade handleden med mitt uppskruvningsbara reservur som är ännu äldre. Sen lämnade jag butiken för att kolla hemmavid vilka ytterligare ur som finns där.
Men tjejen i butiken kunde ju ha sålt på mig ett nytt batteri för 80 spänn. Sedan hade jag kommit tillbaka eftersom klockan fortfarande gick fel och då fått veta att den var skrotfärdig. Sedan hade hon givetvis sålt på mig ett nytt ur från butikens sortiment. Men det gjorde hon inte.
Hon var en ärlig och juste expedit. Så säkert går jag dit om någon dag och faktiskt köper en helt ny batteridriven klocka.
29 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar