Blod och organ borde vara obligatoriskt

Jag är inte kräsmagad när någon berättar om något äckligt. Men när jag tittar på blodiga operationer på tv så tvingas jag titta åt något annat håll. En gång när det var öppet hus på Karolinska sjukhuset höll jag på att tuppa av när jag kom till blodgivar-centralen och såg kropparna som låg där med blodet rinnande i slangar ned i plastpåsarna.

För att utmana mig själv avgav jag ett nyårslöfte att bli blodgivare. När nästan ett år hade gått gick jag skräckslagen till blodgivningen och anmälde mig. Märkligt nog gick det lätt som en plätt och mitt blod rann i rasande takt och sjuksystrarna blev förvånade att det gick så galant. Jag höll på flera år och lyckades samla ihop vinglas (ersättningen i mitt fall för att jag gav blod) till båda min barn. Sedan fick jag sluta då jag tvingades börja ta en medicin som man inte vill ha spår av i mina blodpåsar. Att bli blodgivare var en stor seger för mig.

Jag har också skrivit på att jag donerar alla mina organ om jag blir liggande hjärndöd. De får ta organ både till transplantation och forskning.

Jag tycker att det i princip ska vara obligatoriskt - för alla som kan - att lämna blod och att donera sin organ. Grunden ska vara att alla är blodgivare och donatorer och de som av olika viktiga skäl, t.ex. religion eller hälsa, inte kan vara det ska få slippa.

I Sverige är 3 % av befolkningen aktiva blodgivare, vilket gör att vi ligger ungefär i mitten bland länderna i Europa när det gäller antal blodgivare. Men när det handlar om organdonatorer så ligger Sverige sämst till i Europa. Det borde vi göra något åt.