29 juli 2017

Uppgifter som ofta hånas

Att vara säkerhetsansvarig eller internrevisor på en statlig myndighet är oftast ett ensamt och inte särskilt uppskattat uppdrag. Det visar inte minst det som hänt på Transport-styrelsen.

Det var våren 2015 som IBM fick i uppdrag att ta hand om Transportstyrelsens it-drift. Den hade tidigare skötts av Trafikverkets it-folk.  Generaldirektören var pressad av regeringen att spara pengar och att lägga ut it-driften var ett sätt att minska myndighetens kostnader.

Internrevisorn slog larm

Transportstyrelsens internrevisor ifrågasatte beslutet då generaldirektören struntade i flera lagar som var till skydd för de känsliga uppgifter som myndigheten hanterade. Det är tveksamt om ledningen visste vad som fanns i myndighetens it-register.

Trots att en internrevisor arbetar på uppdrag av myndighetens styrelse och bl.a. ska slå larm om risker så struntade styrelsen på Transportstyrelsen i internrevisorns varningar.

Även säkerhetschefen varnade

Även Transportstyrelsens säkerhetschef slog larm men han ignorerades också. 

Nu brukar säkerhetschefer betraktas som lite suspekta individer som överdriver risker och faror. De tas inte alltid på allvar.  De är i många fall f.d. poliser eller officerare och är ofta  inte en av de vassaste knivarna i lådan.

Under min tid som myndighetsanställd mellanchef  upplevde jag att internrevisorerna inte sågs md blida ögon av övriga verksamheten. Helst försökte man runda dem.

De säkerhetschefer vi hade var det aldrig någon som tog på allvar, tvärtom sågs de som de stora skämten på myndigheten. Ibland var det tyvärr befogat.

Samma syn överallt

Jag skulle tro att denna syn på dessa funktioner finns överallt i statsförvaltningen och inte bara på min gamla myndighet och på Transportstyrelsen. 

Den kan få förödande konsekvenser, vilket vi upplevt de senaste dagarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...