Bidrag utan motprestation?

Starkt förenklat har vi två politiska linjer i landet. Den ena är den så kallade "arbetslinjen" som högern säger sig företräda. Den innebär sänkta inkomstskatter och sänkta bidrag. Den andra linjen kallas av högern för "bidragslinjen" och den står sossarna (och kommunisterna) för. Den innebär höjda inkomstskatter och höjda bidrag. Nu ser opinionen/folket ut att föredra höjda skatter och höjda bidrag.

Lön får den som levererar en motprestation i form av arbete. Pensionen tycker en del är ett prestationslöst bidrag men den är faktiskt uppskjuten lön. Vi har även olika typer av bidrag. Barnbidrag är ett av dem och motprestationen är att man skaffar barn. Vi har studiebidrag och motprestationen är att man studerar. Den elev som skolkar från skolan förlorar bidraget.

Sedan har vi socialbidrag (som numera heter "försörjningsstöd" - en förskönande eufemism). Det bidraget får man normalt utan någon motprestation. Asylsökande får också bidrag utan motprestation. Ska man inte kunna kräva någon form av motprestation i dessa fall? Rätt eller fel?

En asylsökande ung man från Somalia som jag tog upp som liftare i min bil för ett tag sedan ville gärna arbeta. Det var inte kul att gå helt sysslolös, tyckte han. Han hade varit i Sverige i ett år och tre månader och väntade fortfarande på besked om han skulle få stanna eller inte. Han pratade förståelig svenska och hade en moster i Västerås, som varit här i åtta år.

En 4O-årig man i Sollentuna fick krav från kommunen att delta i praktik för att få sitt socialbidrag. Tanken från kommunens sida var att praktiken skulle göra det lättare för mannen att få en egen försörjning. Han fick bl.a. städa offentliga platser. Mannen vägrade då han ansåg att det kränkte hans mänskliga rättigheter och gick till domstol.

Förvaltningsrätten gick på mannens linje. Mannen var enligt domstolen för gammal för att tvingas till praktik på detta sätt. Lagen sträcker sig nämligen som mest till personer i 25-årsåldern. Sollentunabon begärde skadestånd med 9 000 kr för kränkningen han utsatts för. Kommunen hade brutit mot tre artiklar i Europakonventionen, dvs. mot de mänskliga rättigheterna.

Tingsrätten gav mannen rätt. Han fick sina pengar. (Det är alltså en mänsklig rättighet att leva på bidrag utan motprestation, Sic!)

Jag kan känslomässigt tycka att detta är fel. Men jag har ju aldrig tvingats till arbetslöshet eller att leva enbart på socialbidrag och saknar därför erfarenhet av det. Det finns dock en medelväg.

Den som söker asyl och lever på bidrag liksom den som lever på socialbidrag och vill ha någon form av sysselsättning borde få det. Nuvarande bidrag kan kanske sänkas något men inte så lågt att det inte går att överleva. I stället borde den som vill leverera en motprestation och sysselsätter sig - även om det handlar om att städa offentliga platser - få ett högre bidrag som asylsökande eller socialbidragstagare.

Om "sysselsättningen"  dessutom kunde räknas som "arbete" skulle arbetslöshetsstatistiken bli förskönad.