Teckningarna här ovan ritade jag för drygt fyrtio år sedan efter att ha upplevt några färder per båt i Stockholms skärgård. På den tiden hejade man på alla båtar man mötte, oavsett om de var segel- eller motordrivna.
Min erfarenhet nu efter att ha färdats per motorbåt från Sollentuna i norr till Blankaholm mellan Västervik och Oskarshamn i söder är annorlunda. Knappast någon enda seglare spontanhejade på oss i motorbåten. Däremot hejade nästan alla tillbaka när vi slängde armen i vädret först. Många såg riktigt glada ut att bli påhejade av en motorbåt. Andra höjde armen slött en liten bit och med fördröjning och såg inte alls glada ut, närmast förnärmade. En del hejade inte alls tillbaka, trots ögonkontakt.
Så gott som alla motorbåtar vi mötte hejade tillbaka. Kan det vara så att seglare inte gillar motorbåtar?
Men den finns även dem som inte gillar seglare. När min allra äldste bror (1926-86) några somrar för länge sedan skötte en båtmack reste han sig inte ur vilstolen när en seglare kom för att tanka. Ville de ha soppa fick de lägga till, tanka själva och sedan betala. Men när det kom en motorbåt hoppade han snabbt ur stolen, mötte upp, tog emot tampen, fyllde deras tank och tog glatt betalt.
Anledningen var att seglaren tankade några futtiga tiotal liter och var en sämre kund än motorbåten som fyllde i mera bränsle.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar