Mitt under kalla kriget - i detta fall 1962 - bestämde staten att alla nyfödda barn skulle få en id-bricka i metall att ha runt halsen i händelse av krig. Det skulle då bli lättare att identifiera döda och skadade. Det var nog hotet från ett atombombskrig som var orsaken. Men från och med i år har staten bestämt att spola id-brickorna. De behövs tydligen inte. Kan det bero på att politikerna inte längre ser Putinland som ett hot mot Sverige?
Nåja, när id-brickorna togs fram 1962 använde man dagisbarn som testpiloter (det hette dock inte dagis då, utan barnkrubba). Under två veckor fick barnen bära dels id-brickan i kedja runt halsen, dels med en rem runt handleden. Efter testet konstaterades att inga barn hade strypts av kedjan runt halsen men att brickor med handlovsrem tenderade att ramla av. Alltså blev det en halskedja, som sedan bifogades id-brickan när den levererades till de nya medborgarna.
Att använda levande människor i livsfarliga tester är inte nytt. När en gångbro av järn på söder i Stockholm skulle testas vid förra sekelskiftet använde man värnpliktiga soldater. Gångbron fylldes med flera kompanier. Tack och lov höll bron. Men vad hade hänt om den inte gjort det?
18 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar