Olika ursprung, olika sätt att vara

Jag har precis kommit hem efter ett dygns sjukhusvistelse. Under de dryga 24 timmarna mötte jag säkert ett 20-tal olika vårdpersoner, främst kvinnor i form av sjuk- och undersköterskor. De tog hand om mig på ett professionellt och empatiskt sätt - men lite olika i alla fall. En handfull av dem hade utländsk bakgrund.

Den första kvinnan jag pratade med tog emot mig på inskriv-ningsavdelningen, satte på mig ett plastarmband och tog hand om min medförda lilla väska. Hon var stel, korrekt och gick inte att skämta med och var i 30-årsåldern. Hon såg kall ut, log inte och sa inget onödigt, svarade kortfattat på mina frågor. Perfekt svenska. 

Av namnet framgick att hon hade sina rötter i östra delen av Europa. Hennes sätt stämde överens med den schablonbild jag har av folk från de f.d. sovjetockuperade länderna. Ingen direkt service, kall, korrekt, nästan nedlåtande.

Hon var helt annorlunda

Den sista kvinna jag hade kontakt med innan jag lämnade sjukhuset var helt annorlunda. Hon var glad, skrattade mycket, talade en sämre svenska med ibland engelska ord. Hon var från Honduras, ett land i Latinamerika och hade tidigare även bott i USA.

Vi kom bra överens och pratade "small talk". Hon tog även på mig när hon pratade för att förstärka sin verbala omtanke. Hon var raka motsatsen till den första kvinnan jag mötte.

Det är en enorm kulturskillnad mellan Östeuropa och Latinamerika.