21 augusti 2016

Arkeologiska slagfältsfynd ändrar historien

Sommaren 1719 pågick det stora nordiska kriget (1700-21). Karl XII var död. Då passade ryske tsaren Peter på att skicka tusentals man och hundratals mindre fartyg, bl.a. galärer, över Östersjön. Svenska kusten från Gävle i norr till Norrköping i söder härjades. Sju städer, massor med gårdar, bruk m.m. brändes ned.

Vid Baggensstäket, en av farlederna in till Stockholm, stod ett slag i augusti 1719. Hittills har de flesta historikerna ansett att Sverige vann det slaget och att det förhindrade att ryssen intog Stockholm. Nya rön visar att detta förmodligen inte stämmer.



I mer än sju år har slagfältet vid Baggensstäket varit föremål för arkeologiska utgrävningar och tusentals fynd har gjorts. De visar på aktiviteter i mer än tusen år. Farleden användes även av vikingarna på sin färd i österled. Det äldsta fyndet är en romersk dolk, daterad till år 300. Men de flesta fynden är från slaget 1719.

Man har hittat kulor, uniformsdetaljer, mynt, personliga tillhörigheter, fragment av granater och mycket annat som ger en ny bild av slaget. Resultatet pekar mot att ryssarna drev svenskarna på flykten.

Nya fynd i ryska arkiv visar också att tsar Peters order till sina plundrande soldater var att inte inta Stockholm. Dessutom hade det krävts mer än de ca tretusen soldater som krigade vid Baggensstäket för att inta Stockholm. Slaget vid Baggensstäket var enbart en del i plundringen av svenska kusten och inget försök att nå Stockholm. Vid Baggensfjärden hade ryssarna tidigare härjat och bränt, bl.a. Boo gård och ett stärkelsebruk vid infarten till Baggensstäket samt massor av mindre gårdar.

Varför kan så här gamla fynd i marken visa att ryssen vann?

Jo, när det gäller kulor var det skillnad på svenska och ryska. Ryska kulor var annorlunda och hade synliga spår kvar från gjutningen av dem. Det hade inte svenska kulor. Ryssarna hade dessutom vapen med olika kaliber. Svenskarnas hade bara en kaliber (ca 18 mm).

De arkeologiska fynden visar var sammandrabbningarna ägt rum. Där ryssarna stod hittar man ryska spännen, knappar m.m. samt svenska kulor. Där svenskarna stod hittar man bara ryska kulor men inga svenska spännen eller knappar. Varför denna skillnad?

Jo, ryssarna fick möjlighet att ta hand om sina stupade och sårade och släpade dem på marken tillbaka till galärerna. Då lossnade spännen och knappar. Svenskarna (som fick slut på kulor) retirerade och tvingades lämna kvar sina stupade och sårade, som plundrades in på bara kroppen av ryssarna. Därför hittas inga svenska knappar m.m.

Slaget började vid 17-tiden då ryssarna landsteg från Baggensfjärden och det pågick ca 1,5 timme. Astronomiska beräkningar visar att det tidigt blev mörkt i slutet av augusti 1719. Dessutom satte ryssarna eld här och var i skogen och dåtidens vapen med svartkrut lämnade enorma krutgaser. Sikten var med andra ord snart ganska dålig och mörkret föll.

Utgrävningarna vid Baggensstäket är det första slagfält i Sverige som blivit så här grundligt genomgånget. Det beror främst på att det var ett litet slagfält och att det ligger nära Stockholm. Fynden har resulterat i ett helt nytt museum, som öppnades för ett år sedan vid Lännerstaviken i Nacka (Fisksätra). Det är väl värt ett besök: http://hamnmuseum.se/museum/

PS. På en höjd vid Baggensstäket står sedan 1905 ett pampigt monument som hyllar den svenska segern. Det numera avsomnade Södermanlands regemente har namnet "Stäket" broderat på sin segerfana. Man kanske får tråckla bort dom stygnen?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...