När jag i april 1967 började jobba på Länsstyrelsens landskansli i Örebro var jag ute i god tid. Mitt första jobb. Nervös. Först på plats. Klädhylla med många galgar, alla tomma. Var skulle jag hänga min jacka? Jag valde galgen längst in, längst bort. Säkrast, tänkte jag.
Vid lunchtid knackade förste länsassesor Johansson på min axel: "Hallå där, kandidaten! Det där är min galge. Jag har hängt där i 3o och tänker fortsätta med det." Tablå och ridå. Jag hade gjort bort mig då det visade sig att kläderna skulle hängas i lönegradsordning.
Högste chefen längst in, sedan länsassessorn, förste länsnotarien, länsnotarien, förste länsassistenten, länsassistenten, förste landskanslisten osv. Jag som bara var en simpel landskanslist skulle hänga nånstans i mitten. Jag blev alltså, bildligt talat, rejält tagen i örat av min chef.
Den här episoden kom med i boken "Byråkrater berättar" som Skatteverket gav ut som personaljulklapp 1996. Flera år senare var jag på ett seminarium som handlade om "Corporate Story Telling", dvs. att använda historier om företaget/myndigheten i det interna PR-arbetet (något som Ikea för övrigt är duktigt på).
Bredvid mig satt en för mig helt okänd ung man, som jag presenterade mig för. "Aha, Skatteverket! Det är ju ni som gett ut den där boken om de berättande byråkraterna. Där finns en fantastisk historia om en kille som hängde sin jacka på fel galge! Kul!"
Jag häpnade. Killen visade sig hålla kurser i "Corporate Story Telling" och använde verkets byråkratbok som exempel. Han hade läst boken från pärm till pärm och det var min lilla story som hade fastnat hårdast hos honom. Märkligt. Och smickrande.
För några dar sedan träffade jag en f.d. arbetskamrat från Länsstyrelsen i Örebro, som jag inte sett på 40 år. Vi berättade historier från den tiden och jag drog den om galgarna. "Jag råkade ut för samma sak", sa han. "Jag hängde också längst in och Johansson kom på mig. Han tog tag i mitt ena öra och drog in mig bland kläderna och skällde ut mig!"
Min kompis råkade värre ut än jag. Han blev också tagen i örat - men bokstavligt denna gång.
10 juni 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar